Det enda ljuset jag håller kastar ett mjukt, gyllene sken om rummet. Du ser mig gå mot dig, klädd i siden och spetsar. Med ett leende lyfter jag ljuset mot mina läppar, tänder mina läppar och… Mörker.
Perfekt, sammet mörker. Du luktar min parfym, mörk och feminin. Du smakar mina läppar på dina Du hör mitt andetag mjukt viska mot din hud. Du känner hur jag pressar min kropp mot dig.
Det bläckfärgade mörkret är den stora utjämnaren, det tar bort dagens skenbarhet och stillar världen och lämnar bara känslor och uppfattningar. Jag når upp och spårar din käklinje. Som om du svarar, vänder ditt huvud och dina läppar hittar min handflata. "Var bara", viskar jag, "Var bara" Jag ville att du skulle slippa ljuset, det visuella och bara vara.
Gå mjukt under omrörning, inte gråtande bäckar Av förstenade svunar och minnen där andar dansade bland vintergröna Ovanför stimarna och de stora grenvattnen. Kaskad över klipporna av jordens…
Fortsätta Kärleksdikter könshistoriaAv Alexandre Dumas tre musketerer I drömmar som går över nattens skugga Ekon av lust och romantisk omfamning Och jag skakar en gryande ny reille. När daggen låg på den lekande morgonen och jag…
Fortsätta Kärleksdikter könshistoriaNatten tillhör dig, dess spektrala glöd på din ram påminner mig om att det finns bitar, fragment av dig som jag inte kommer att kunna ge tillbaka. Sådan smärta gjorde oss en gång farliga. Det…
Fortsätta Kärleksdikter könshistoria