Molnen lyfts över våra axlar. Som tidvatten av kuddar i ett vidsträckt hav. Lätt att ta på med Guds trappstege. En avlägsen horisont när solen går ner. Som en Tierra med glittrande juveler.
Med en blinkning som kallar på hösten. I en tistels dun av mjuka sporer. Av nattens poetiska sjal. Som en vind bringa doftande synder.
Och med kärlek kysser vi. En avlägsen horisont när solen går ner. I fält av klöver som vi låg.
"Att känna kärleken till människor som vi älskar är en eld som föder vårt liv." Pablo Neruda.…
🕑 2 minuter Kärleksdikter Berättelser 👁 1,138Vi är den långsamma bränningen. Den plötsliga kollisionen av våra energier tände de spirande gnistorna, en konvergens som fick oss att hungra efter en friktion som skulle leda oss till en…
Fortsätta Kärleksdikter könshistoriaDet finns något så elegiskt, så mörkt vackert i närmandet, eleganta strängar som mjukt svävar och porlar genom den stilla nattluften. Jag hör oändliga meddelanden i dissonansen. Jag tänker…
Fortsätta Kärleksdikter könshistoriaNöjet att utforska....…
🕑 1 minuter Kärleksdikter Berättelser 👁 884Längtar efter dig, du vattnas i munnen, Så syndig sak. Längtar efter att smaka dig i min mun Om och om igen. Så många dagar jag vill, vi ses överallt. Mitt sinne blir ballistiskt. Nöjet att…
Fortsätta Kärleksdikter könshistoria