Fångad med att ljuga

Jeff blir fångad och lider i händerna på sin systers vän…

🕑 25 minuter minuter Dask Berättelser

"Hej tjejer, kom ni till affärerna?" Jag tittade på de två tjejerna. Jessica, min 23-åriga storasyster. Caroline, också 23 år, en vän till min syster. Caroline har en av dessa gör som jag säger typer av röst, men båda tjejerna har starka personligheter.

En riktig handfull ibland. Båda smala med långt mörkt hår, båda idag klädda i västtoppar, väldigt korta eller till och med obefintliga kjolar, och bara ben och som alltid när de är i huset, skolösa. Jag hoppades att jag skulle komma undan med det jag gjort.

Varför skulle jag inte göra det trots allt? Jag vet att jag brukar köra dem när de vill shoppa och liknande, men biljetten till fotbollsmatchen var alldeles för bra för att missa. Säsongens sista match och mästerskapet beroende på det, så det skulle kunna motstå det? Jag visste att tjejerna ville gå till affärerna. Det var sista dagen av försäljningen och jag hade lovat dem att jag skulle ta dem. Det var innan biljetterna kom och jag hittade på historien om att ha ett möte som jag var tvungen att delta i. Jag visste att det skulle vara frostigt när jag gick in i loungen.

Jag tittade på de två tjejerna som förväntade sig stora problem. Men jag skulle klara det. Jag kanske bara är Jessicas 19 år gamla yngre bror, men jag kunde hantera det. Jag gillade dem båda tillräckligt bra, även när de var överdrivna mot mig.

Jag antar att tuffa tjejer alltid lockade mig, och jag brydde mig inte så mycket, förutom de tillfällen de kände att jag behövde disciplineras. Caroline skulle vara den som föreslår att jag behövde smisken och Jessica skulle ta över med glädje. Hon ringde till mamma för hennes överenskommelse, som hon alltid gav, och hur snabbt som helst skulle jag få mig över hennes knä, min nakna oskyddade rumpa stirrade uppåt och gav mig en av hennes mycket hårda smällar med Caroline som eggade henne. Jessica kan verkligen slå hårt, och jag visste att jag måste vara lite försiktig. Så jag blev väldigt förvånad över att mötas av leenden från båda.

Caroline pratade. Det gjorde hon i allmänhet. "Hur var mötet Jeff?" hon frågade.

"Bra sa jag. Väldigt tråkigt, och jag hade mycket föredragit att vara i affären med er förstås." "Jeff, jag har tänkt för två veckor sedan. Du vet, när du ljög för oss och allt." "Jag kommer ihåg Caroline.

Inga problem. Allt är historia nu." "Nej Jeff, jag menar att jag förstår. Du ljög och bröt mot din absoluta regel. Visste du inte Jeff? "Tja, det är din regel Caroline.

Det finns ingen ursäkt för att ljuga. Du fick reda på det och jag betalade straffen. Men jag förstod verkligen och det är vatten under bron." Jag log och betonade kommentaren min botten. "Jag är nöjd Jeff." "Ok Caroline." Wow, minns jag inte.

Jag fick helt klart smäll den gången. Mamma lät Jessica slå mig först för flera år sedan nu. Hon var 17 år första gången och hon har haft ett stort ansvar sedan dess.

Mamma och Jessica har det här med att ljuga. De gjorde det till en regel. Om jag ligger och åker fast då går jag rakt över deras ena varv, bar botten, inga dumheter. Flickorna genomförde det och jag accepterade det.

Det är vad som händer när kvinnor styr huset. Vi män måste följa deras regler. Jessica kom fram till mig, tog min hand och sa "i alla fall Jeff, nu är du tillbaka, kom hit." Jessica ledde mig till en stol som stod mitt i rummet. Jag undrade vad de hade planerat.

De tyckte om att spela kortspel, men jag såg inga kort. Hur som helst, bara gå med strömmen. Så länge de är nöjda. Jag satte mig ner, och Jessica stod precis bakom mig, Caroline stod framför mig. "Vem var på mötet Jeff?" frågade Caroline.

Hon har ett så fint leende tyckte jag. Kom ihåg, det var fortfarande en konstig fråga. "Bara några killar." "Fortsätt Jeff, vem?" "Nog om mitt möte med tjejer. Vad ska vi göra?" "Verkligen Jeff, jag vill bara veta. Vi vet inte ens vad du gör på jobbet." Fair enough tyckte jag.

Tja, jag kan åtminstone hitta på något för att hantera det här. "Det var två personer från mitt kontor och två från en klient. Vi diskuterade tråkiga saker om en ny produkt som kommer ut. Det är det tjejer." frågade Jessica "och tar det verkligen så lång tid att diskutera den där Jeff?" Jessica är annorlunda. Hon är en tänkare.

Hon är den mer seriösa. "Ja, det gör det verkligen." "Åh, tänkte vi du kanske har gått någon annanstans, det är allt." "Nej. Rakt dit, hade mötet och rakt tillbaka.

Det är ett faktum." Jag log lågt, men blev orolig över alla frågor, fortfarande så medveten om att ett felaktigt drag kunde leda till att min bara rumpa blev ordentligt solbränd. Ändå var jag okej hittills. "Så, vad ska vi göra leka killar?" "Jeff, det vi verkligen vill prata med dig om är smiskregeln", sa Caroline. Det låter som problem. De försöker lura mig den listiga si och så.

Jessica sa: "Du vet Jeff., om du ljuger så är det fel och du kommer att få smisk." "Jag vet att Jessica." "Ok Jeff, låt oss spela ett spel. Kom hit" sa Jessica. Tack och lov.

Det är över. Jag ville att det här samtalet skulle ta slut trots allt. Jag lät henne leda mig till bordet. Ovanpå bordet låg både mina tofflor och min trähårborste. Jag funderade över hur många gånger hade Jessica svetsat en av dem framför mitt ansikte några ögonblick innan hon använde den på min uppåtvända bara botten när hon hade vänt mig över sitt knä.

Efter en stund vände jag mig till Jessica för att fråga varför. Jag tittade på henne och frös genast till Båda tjejerna stod där med armarna korsade och tittade på mig med ansikten som påminde mig om hur mamma skulle titta på mig när hon var rasande över något jag hade gjort. Det var hennes "jag är trött på ditt dåliga beteende"-ansikte och föregick vanligtvis en smisk. Jag hörde Caroline gå över till bordet och sedan ett klick.

Jag frös. Det var telefonsvararen. Vad fan…? Det var det vanliga meddelandet och sedan "hej Jeff, förlåt att jag gjorde det" inte gå tillbaka till våra platser. Jag gick för att hämta öl i halvtid och gick vilse skulle du tro. Oroa dig inte, jag drack precis alla! Ändå fick jag en tillräckligt bra bild av resten av spelet.

Var inte andra halvlek något annat? Värt varenda krona antar jag. Hur som helst, ring oss när du kommer hem." Det blev tyst. Jag tittade på varje tjej i tur och ordning. Jessica var den första som talade. "Berätta igen Jeff, hur du får smisk om du ljuger." Jag förblev tyst.

Vad kan jag säga? Vad kan jag göra? "Ja, Jeff. Inget att säga? Men du vet vad som händer om du ljuger, eller hur." "Kan vi inte diskutera den här Sis?" vädjade jag till Jessica. Jag visste att jag hade blivit inrullad och var på väg att vändas över min storasysters knä och har de där tofflorna och hårborsten som används på min bara rumpa "Nej Jeff. Vi ville verkligen gå till affärerna och du gick på en fotbollsmatch istället. Är det rättvist?" "Jag antar inte." Jag trodde inte att jag skulle komma undan med det nu i alla fall.

Jag kunde känna hur smällen kom närmare. De båda tittade på varandra och log. Jessica gick fram till skänken och fick ett papper och en penna.

Hon räckte mig papperet. Jag skannade det. Crikey, de hade skrivit ner jag gick med på att få smisk tjej de bestämde varje gång jag ljög, och det behövdes inte längre fråga mamma först.

Oj. De hade allt detta genomtänkt. Åtminstone fram till nu var de tvungna att få mamma att hålla med.

Nu kan Jessica smiska mig när hon bestämmer sig, och vad värre är att hon kan låta Caroline smälla mig också. "Skriv under det Jeff," sa Caroline, nästan som en order. Jag tittade igen på tjejerna. Fortfarande väldigt arg tänkte jag.

Hur kunde jag få Caroline till att slå mig? Jag tyckte så mycket om henne. Jag ville att hon skulle vara min flickvän. ​​Hur kunde det hända om hon hade lagt mig över knäet och smiskat mig? Men jag kunde inte vägra.

Jag visste det. Jag tittade på båda tjejerna, så självsäker, så ansvarig. "OK, ok." Jag tog penna och lade till mitt namn. Jessica tog lappen och gick ut ur loungen.

Jag hörde henne gå upp på övervåningen, men kunde inte säga exakt var eftersom Caroline började säga något så jag inte kunde höra var Jessica var. Jag var tvungen att få tillbaka den där biten papper som var säker. Jag insåg att Caroline upprepade något. Jag tittade på henne.

"Hör Jeff, nu måste vi räkna ut ditt straff." Jag fokuserade plötsligt på vad hon hade sagt till mig. "Plleeaaseeee" stammade jag. "Nej Jeff.

Du måste straffas. Rätt disciplinerad. Du ljög för oss och vi måste ta itu med dig." Caroline gick fram till bordet.

Hon tog upp hårborsten och började slå lätt med andra handen. Jag tvivlade inte på vad hon menade. Just då kom Jessica tillbaka in i rummet.

"Det stämmer Jeff, Caroline får göra det. Är du redo? Eller måste vi verkligen ringa mamma?" Min mun föll upp, jag visste att mitt ansikte blev blekare och min mage vände. Herregud. De jobbar mig bra. Herregud jag.

Jag blev nästan imponerad, men glömde det snart när Caroline började smälla i handen igen. Jessica stod vid telefonen. "Jag ska ringa mamma, ska jag Jeff?" Jag blev aska igen.

Mamma skulle inte stoppa det. Hon skulle säga hur jag skulle få precis vad jag förtjänar. Jag fick panik. Jag slängde bara ut det.

"OK då. Okej. Smiska mig." "Du menar Caroline spank du inte du?" Jag tittade på Caroline och insåg att hon aldrig skulle bli min flickvän nu och medgav: "Ja, jag menar att Caroline kommer att slå mig." Flickorna tittade på varandra. Jessica gick iväg igen och tog ett papper till. Jag var osäker.

Den här sa att jag gick med på att få smisk idag men dessutom gick jag med på att båda tjejerna nu skulle ta hand om mig och om jag var stygg, vilket nu inte bara inkluderade lögn utan kan vara någon annan form av olydnad eller elakhet, skulle de var och en har rätt att smiska mig bara jag behövde bli smisk. Jag kollade upp. Ännu blekare än tidigare. Nu skulle de kunna slå mig av olika anledningar, inte bara för att ljuga. Vilken mardröm, och jag vet att mamma inte kommer att stoppa det.

Hon blir tillräckligt irriterad på mig ändå. "Skriv under Jeff. Du vet att du kommer att göra det," sa Jessica. Jag gav upp.

Där och då gav jag bara upp. "Ok tjejer. Jag skriver under." Jag vände mig mot bordet, la ner pappret och skrev under.

Jag vände mig om för att möta flickorna och höll i papperslappen. "Bara en sak" sa jag. "Du måste gå med på att inte berätta för mamma. Håller med?" "Nej" kom en röst från dörröppningen.

Det var mamma. Hon kom in i rummet. Jag var mållös.

Helt mållös. Mamma ignorerade mig, tittade på Caroline och sa med sin mycket strikta ton: "Jag hoppas att han lär sig sin läxa den här gången." Jag lyckades stamma, "Mamma, snälla. Du kan stoppa det här." Hon stirrade på mig. "Jag vet.

Men jag kommer inte. Ta ditt straff för dina lögner. Saker och ting har förändrats Jeff. Jag kommer inte att låta dig ljuga.

Hur många gånger har jag sagt det till dig, men vad som händer, du ljuger bara om och om igen. Jag är trött på att behöva ta mig tid att diskutera din disciplin med din syster innan jag säger åt henne att slå dig. Det är ett slöseri med min tid. Jag litar på att hon hanterar dig rättvist, och det betyder att hon fattar sitt eget beslut om när hon ska slå dig.

Inte bara för att ljuga utan också för allt annat som hon tycker förtjänar en smisk. På så sätt kan hon ta itu med dig och jag slösar inte tid på jobbet på att diskutera det. Hon berättar bara för mig när jag kommer hem vad hon har behövt göra. Och eftersom hon vill att Caroline ska ha smiskrättigheter, ja, jag ser inte vad som är fel med det. Gör inga misstag dock Jeff, om du hindrar Jessica eller Caroline från att disciplinera dig så när jag får tag i dig kommer det att finnas ett glatt helvete att betala.

Förstår du mig Jeff?" "Ja mamma. Jag förstår. Fast det är bara inte rättvist.

Jessica är en sak men Caroline också. Hon är trots allt inte min syster." "Det är sant, men Jessica vill att hon ska ha disciplinrätt över dig och ärligt talat tror jag att det kommer att vara det bästa. Det är därför jag har kommit hem för att titta på henne, för att se till att hon slår dig tillräckligt hårt." "Men varför Caroline också mamma?" frågade jag.

Det verkade inte alls rättvist. "För att jag sa det var därför. Hur vågar du fråga mig. Jag ska berätta det för dig Jeff, jag kan mycket väl bestämma mig för att slå dig efteråt i alla fall för det." Mamma skällde. Jag visste att det inte var någon idé att bråka när hon knäppte sådär.

"Nu Caroline, du har ansvaret idag, så kom igång. med det tack" sa mamma och log mot 23-åringen. Jag vände mig om för att se Caroline sitta på stolen.

Hon höll hårborsten. "Stå bara där Jeff," beordrade hon. Hon pekade på golvet precis till höger om henne Jag tittade på Caroline, tittade sedan i golvet och gick fram till henne. Jag visste att om några ögonblick skulle jag få smisk av tjejen som jag tyckte så mycket om.

Jag tittade på Caroline och insåg att hon väntade på att berätta för mig vad man ska göra "Lägg händerna på huvudet Jeff" beordrade hon. När jag gjorde det lade hon händerna mot mitt bälte och började lossa det. "Jag ska ta ner dina byxor och byxor." Jag tittade på mamma. Hon skakade bara på huvudet och stirrade på mig.

Jag tittade tillbaka på Caroline, sedan på Jessica. Caroline reste sig, Jessica gick närmare mig. Caroline talade.

"Det kommer att hända Jeff. Om du ljuger så får du smisk på din bara rumpa, och var bara tacksam för att vi inte slår dig i tur och ordning." De stirrade på mig. Insåg att de hade tagit över mig. Jag lyfte upp händerna mot huvudet. Jag stod där och väntade.

"Bra pojke," sa Caroline. "Bra pojke. Äntligen." Det var något väldigt pinsamt med de orden som uttalades av en 23-årig tjej som du tycker om. Hon satte sig på stolen och lånade fram igen. Hon lossade mitt bälte och tittade rakt på mig.

Hon log. Sedan började hon lossa mina byxor genom att lossa den övre knappen och började dra ner dragkedjan. Caroline tittade upp på mig medan hon löste det så långsamt. Jag fångade hennes blick, säng och tittade bort medan hon drog ner mina byxor till mina knän.

"Nu dina byxor Jeff," sa hon och satte tummarna innanför det elastiska midjebandet. Jag ville desperat ta mina händer från mitt huvud, för att stoppa denna vackra 23-åring men jag vågade inte. Jag accepterade bara vad som skulle hända.

Jag kände hur Carolines händer drog ner mina byxor. Caroline drog både byxor och kalsonger i golvet. Hennes hår strök mot min penis, som sköt ut framför mig, stående upprätt, när jag lyfte upp varje ben och Caroline tog av sig kläderna.

Jag stod där och visste att jag var naken under midjan med händerna på huvudet fortfarande. Jag hade varit här förut så många gånger med mamma och min syster. På något sätt är detta annorlunda eftersom det här också är första gången jag fick erektion.

Var det för att Caroline skulle slå mig för första gången? Vem vet? Men alla tre kvinnorna ignorerade det. Jag tyckte jag hörde skratt bakom men vågade inte titta. Förvisso vek inte Caroline sig. Caroline talade.

"Glöm inte, vi har ansvaret för dig nu, eller hur?" Jag var tyst. Vad förväntade hon sig att jag skulle säga trots allt? För sent såg jag suddigheten i hennes hand när den kraschade mot mitt bara ben. Crikey som sved. "Svara när du pratas med Jeff." Caroline slog mig på sidan av varje ben. Det gjorde ont.

"Förlåt, verkligen, ja, okej, ja, det är ni som bestämmer. Ni alla tre." Jag inkluderade mamma. Det var naturligt med tanke på hur många gånger hon hade slagit mig under åren. Jag tittade i golvet.

Helt demoraliserad. På väg att få smisk av den här vackra tjejen som bara var lite äldre än mig och som jag tyckte om som en galning. "Okej Jeff, berätta nu vad du har gjort för fel och be mig att smiska dig väldigt hårt." Jag tittade på Caroline och tiggde, men jag visste att ingenting skulle stoppa det oundvikliga. Caroline såg arg ut och berättade vad som hände. "Det här är regeln Jeff.

Du måste förklara varför du blir straffad och be om att få smisk. Det är för att se till att du förstår varför." Jag tittade på mamma. Hon släckte mig.

Jag tittade tillbaka på Caroline som satt där och såg tvär men helt befäl. Hon talade med samma mycket strikta röst som mamma. Jag tittade ner i hennes knä och visste att jag snart skulle ligga över det.

Jag ville få det över. "Caroline, jag är ledsen för att jag ljög för er alla. Jag gjorde fel." "Och," sa Caroline. "Och ja, snälla kan du ge mig en hård smisk." Caroline tittade på mig och log. "Ok Jeff, jag accepterar din ursäkt och kommer att ge dig smisken du har bett om.

Nu går du över." Hon knackade på benet och pekade på hennes knä precis som mamma gör innan hon tog tag i mig och ledde mig över hennes knä. Jag hamnade snabbt över Carolines knä, med mattan som kom mig till mötes. Jag sträckte ut båda händerna på golvet och såg mina ben under stolen.

Sedan såg jag Carolines ben och insåg att jag låg över hennes bara lår. De kändes så svala mot min hud. Jag var ännu mer medveten om att min stela penis grävde sig in i hennes lår Jag lyfte lite på mitt rumpa för att minska trycket, men det var fortfarande kvar.

Caroline märkte det, men om hon gjorde det sa hon inte. Jessica stod vid hennes sida också med sina smala 23-åriga flickor bara ben. Jag försökte få mig själv i en mer bekväm position men tjejerna misstog omedelbart att för att de försökte göra motstånd kom Jessicas ben mot mig och nästa sak jag kände var att bli smackad två gånger väldigt hårt.

Jessica sa: "Stoppa Jeff eller jag slår dig igen med toffeln" Jag förde upp ena handen för att täcka min rumpa. Jessica tog tag av min arm och drog den hårt upp på ryggen. Jag skrek av smärta och hon sänkte min arm något.

"Sluta det Jeff. Det räcker!" Jag lugnade ner mig och slingrade mig runt. Båda tjejerna stirrade på mig medan de höll ner mig och skrek åt mig.

Jag tittade på mamma. Hon tittade och såg att tjejerna hade allt under kontroll. "OK.

OK. Jag ger mig." Jag bara kollapsade. Mitt huvud föll i golvet och jag låg där. Väntar. "Just Jeff.

Det är bättre." Sedan kände jag Carolines hand på min rumpa. På min bara botten. "En smisk med min hand först Jeff, sedan hårborsten. Tänk bara inte ens på att försöka resa dig upp.

Ok Jeff?" Jag slingrade mig runt och såg Carolines enorma vackra bruna ögon titta tillbaka på mig. Jag skakade på huvudet och sa: "Nej Caroline, jag kommer inte att kämpa." Jag tittade tillbaka i golvet. Det stannade, det blev en lucka, och sedan började smällen. Det var inte svårt i början.

Det började svida efter några smisk, och fortsatte sedan att svida när varje smisk slog hem. Fast jag skulle klara av det. Det stickande alltså. Hon slog mig ett bra tag. När jag, efter vad som verkade för evigt, slutat att smälla hörde Caroline säga: "Nu är hårborsten Jeff.

Klar?" Jag såg mig omkring igen och nickade. Jag såg hur hårborsten lyfte upp och krascha ner. nu gjorde det ont. Caroline slog mig gång på gång.

Hon slog mig så hårt att jag började gråta. Då snyftade jag. Det gjorde ont.

Mycket. Jag fick smisk så hårt. När Caroline var klar startade hon mitt rumpa igen med sin handflata.

Jag tittade upp och såg att mamma tittade på mig. Hon log blinkat och nickade med huvudet. Hon älskade det här.

Att se hennes 19-åriga son få smällen han så rikt förtjänade, av sin 23-åriga systers vän. Älskar det. Hon gillade Caroline. Hon gillade hennes självsäkra sätt och hur hon njöt av möjligheten att se till att jag visste exakt vad jag hade gjort fel och fick mig att betala för det.

Hon visste att hon själv skulle ha gott om möjligheter att disciplinera mig, kanske till och med senare idag, men nu skulle hon vara säker på att tjejerna skulle få mig att dra linjen. "Ok Jeff, du kan gå upp nu." Sakta kom jag på fötter. Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig, men blev inte förvånad när Caroline sa "gå vänd mot väggen Jeff och håll händerna på huvudet. Om du gnuggar dig i ryggen kommer du rakt tillbaka över mitt knä för en ny smisk.

Förstår jag?" Jag tittade på henne, nickade och gick mot väggen. Jag var alltid tvungen att möta väggen efter en smisk, så att jag kunde tänka på vad jag hade gjort för fel. Flickorna pratade. Jessica sa.

"En härlig nyans av röd Caroline." Caroline svarade "Tack. Jag tror att det måste göra galet ont." Jag visste att hon hade rätt. Jag har ont i rumpan.

Pojken är det öm. Jag undrade om mamma kommer att insistera på att slå mig också. Jag hade trots allt bråkat med henne vilket är ett absolut nej nej. Sedan insåg jag att de pratade igen.

"Se tjejer. Jag sa till er att med lite hjärna och lite muskler kan ni tjejer kontrollera vilken man som helst." Det var mamma. "Snygga bilder mamma." Då vände jag mig om "Vad" skrek jag misstroende.

Jessica höll i digitalkameran och tittade på skärmen.Mamma ignorerade mig och sa bara, "Hör med honom Jessica." Jessica kom och ställde sig bakom mig. Utan ett ord gav hon mig fyra hårda smällar med handen på baksidan av mina ben. Jag höll käften. Mamma fortsatte bara att prata med tjejerna, "Ja, och jag har tagit lite video också." Crikey, tänkte jag. Video och bilder.

Jag kommer aldrig att kunna förneka det här. Caroline sa, "Okej Jeff. Vänd dig om igen så stannar du vänd mot väggen i femton minuter.

Och håll händerna på huvudet. Nej, kom ihåg det." Det var sagt väldigt skarpt tänkte jag. Jag vände mig tillbaka mot väggen. Tänker på vad framtiden nu har för mig. Den ständiga risken att få smisk av de 23-åriga tjejerna.

Över deras knän på min bara botten. Båda har nu kontroll över mig. Vem vet hur ofta det blir? Sakta gick mina tankar åter till Caroline. Härliga Caroline.

Jag kände på väggen och insåg att min erektion hade återvänt. Ja, att tänka på Caroline gav mig den här erektionen. Jag var medveten om att alla hade lämnat rummet. Jag väntade en stund och vände mig sedan till hälften om och sänkte samtidigt ena armen och började gnugga mig i rumpan.

För sent såg jag Caroline, stå i hörnet, le mot mig, viftade med fingret, men fortfarande leende. Hon gick fram till mig och ställde sig precis framför mig. När hon pratade kände jag lukten av hennes ljuva andetag, nästan smakade den. "Stygg stygg", sa hon. "Vad ska vi göra med dig?" Jag frös, rädd.

"Du har tur. Din mamma och Jessica har gått till affärerna. De har lämnat mig som ansvarig för dig." Därefter kände jag hur hennes fingrar rörde vid min penis, lätt skrapade dem med hennes naglar, höll mina bollar i hennes hand, klämde lätt och sedan återigen omringade min stela penis och upp och ner, försiktigt.

Jag andades tungt. Hela tiden stirrade hon bara in i mina ögon. Ett leende på hennes läppar. Ett leende i hennes ögon.

"Jag sa åt dig att inte gnugga, eller hur Jeff," sa Caroline skarpt, men ändå med ett leende som jag normalt sett skulle ha tagit som vänligt. "Jag är ledsen Caroline", viskade jag och kunde knappt andas. "Jag kommer att göra dig mycket ledsen unge man, tro mig. Det här med dig kan vänta. Du kommer att få betala ytterligare en straff." "Åh?" Jag flämtade.

Jag kände att jag skulle komma om hon fortsatte. "Känna sig hungrig?" hon frågade. Jag visste inte vad jag skulle säga. Mat var inte direkt i mina tankar.

"Nå, du ska äta. Just nu." "Vad menar du Caroline?" Caroline tog min hand och ledde mig tillbaka till stolen. Hon satte sig och lät mig stå framför sig. "Ska du slå mig igen Caroline? Jag kommer inte att vara olydig mot dig igen.

Jag lovar." "På dina knän," beordrade hon. Jag gjorde det och hon spred isär benen, tog tag i bakhuvudet och tvingade mig ner mot hårhögen som var hennes mycket privata område. "Ät mig din lilla slampa," sa hon, fortfarande leende, fortfarande så vänlig. "Ät mig tills jag kommer." Jag tittade på hennes hårhög, backade upp på hennes leende ansikte med hennes låtsade strikta blick, sänkte sedan mitt huvud och borstade min kind mot hennes inre låren. Hon flämtade och jag började kyssa henne, först det ena mjuka låret och sedan det andra, slickade hennes släta silkeslena hud, kände alltid hennes händers tryck på baksidan av mitt huvud, tryckte ner mig mot henne.

Snart var min tunga sammanflätad i hennes hår och hittade de mjuka läpparna i hennes vagina. Jag använde mina fingrar för att dela hennes läppar och min tunga svängde in, och jag blev uppmuntrad att höra flämtarna och stönen och stönen detta orsakade från Caroline. Jag rusade in och ut lika snabbt som jag kunde, att veta att Caroline kom närmare och närmare orgasm när hon plötsligt släppte ut ett långt flöde en suck som sa att hon hade kommit. Vi stannade båda i position, mitt ansikte höll stadigt mellan hennes lår och kysste försiktigt och sög hennes mjuka kött, hennes händer på baksidan av mitt huvud.

Det gick flera minuter, Carolines andning var tung och sedan återgick hon långsamt till det normala, tills hon plötsligt satte sig upp och ryckte upp mitt huvud. Jag låg fortfarande på knä och tittade upp i hennes vackra leende ögon. Det var som om hon hade vaknat med ett ryck och insåg att tiden gick. "OK Jeff, det är bäst att du klä på dig och sätter dig i soffan och läser en bok.

De kommer snart tillbaka." "Vi då?" Jag frågade. "Hej du, vänta och se. Nu, res dig upp." Hennes röst hade den där skarpa kontrollerande tonen igen. Min erektion stelnade mer. När jag reste mig upp la Caroline armarna runt min hals och sa: "Det här kanske ger dig en uppfattning om vad jag tycker om dig", sa hon skarpt och hon kysste mig hårt och lät min tunga komma in i hennes välkomnande öppna mun.

Vilken kyss. Jag ville inte att det skulle ta slut. Caroline hörde ytterdörren öppnas innan jag satte fingret mot hennes läppar. Jag satt i soffan när mamma och Jessica kom in.

Jag kunde inte tro vad som just hade hänt. Jag hade precis gett flickan jag vill ha en orgasm. Mig. Wow. "Har han varit en bra pojke Caroline?" frågade mamma och kom fram och ställde sig mitt framför mig.

"Åh ja, han har gjort precis som jag sa åt honom att göra." "Bra. Tja, jag har inte bestämt mig för om jag ska slå honom än. Om han har varit bra så kanske inte. Låt oss ta en kopp kaffe medan jag bestämmer mig. Du stannar här Jeff, och fortsätter att tänka på hur stygg du har varit.

Jag kommer att låta dig veta när jag kommer tillbaka om du går över mitt knä," sa hon och gav mig ett hårt val på benet när hon gick ut till köket. Jag låg kvar i soffan. Jag tänkte inte på om mamma skulle få smälla mig. Jag tvivlade inte mycket på att både mamma och Jessica skulle fortsätta att disciplinera mig när jag behöver det, åtminstone tills de tillät Caroline att ta över den rollen fullt ut.

Under tiden var det inte om mamma skulle slå mig som jag tänkte på. Nej, nu tänkte jag bara på att bli slagen av Caroline. Min fina Caroline..

Liknande berättelser